Ibland är det bara lite mer sorgligt än vanligt.tisdag, augusti 28, 2007
söndag, augusti 26, 2007
Do I want some cheese with that whine?
Det är verkligen inte ett skit på tv nu för tiden. Inte ett enda pissprogram. Jo, SVT visade faktiskt Fem Myror Är Fler Än Fyra Elefanter innan, fast jag slog på tvn när det bara var en minut kvar, så jag blev snuvad på nostalgin.
Nu är klockan 21:16 och jag hörde precis att tvhallån sa att första avsnittet av sista säsongen av Sopranos visas kl 21:20. Så om jag helt oskyldigt skulle lämna tv på, skulle det innebära ett kärt återseende. Lockande. Lite maffiafasoner innan jag ska sova med huvudet högt.
Den här förbannade förkylning har förvandlat mig till en 80årig tant. Min lårmuskel gör ont och märkligt nog, området under min vänstra arm. Nu snackar hallån dåliga maffia liknelser, låter ungefär som när nyhetsankaret ska lämna över till vädret.
ta ta
Nu är klockan 21:16 och jag hörde precis att tvhallån sa att första avsnittet av sista säsongen av Sopranos visas kl 21:20. Så om jag helt oskyldigt skulle lämna tv på, skulle det innebära ett kärt återseende. Lockande. Lite maffiafasoner innan jag ska sova med huvudet högt.
Den här förbannade förkylning har förvandlat mig till en 80årig tant. Min lårmuskel gör ont och märkligt nog, området under min vänstra arm. Nu snackar hallån dåliga maffia liknelser, låter ungefär som när nyhetsankaret ska lämna över till vädret.
ta ta
lördag, augusti 25, 2007
Sommar i city, 1990, kommer du ihåg mig?
Jag är så förkyld att det inte går att ignorera. Helt plötsligt är allt bara snor. Och på tv är det INGENTING. Vad hände med klockan21filmen? Brukade inte Svt visa kvalitetsfilm? Nu är det bara skit, dynga och sommarkrysset med Gry Forsell på tv.
torsdag, augusti 23, 2007
Little Chrissy
Nu har jag sett klart Sopranos, sex säsonger. 86 underbara avsnitt, ca 80 timmars brutal underhållning. Jag saknar det redan. Sjukt briljant serie, en historia som håller. Eller snarare femtielva historier som vävs samman till en salig genialisk röra som göra att man överger allt tv-tittande i veckor. Karaktärerna håller samma klass i säsong efter säsong, men det hindrar inte manusförfattaren att ta livet av de när man minst anar det.
Musiken är pricken över i:et i många situationer. Introlåten Woke Up This Morning, är bevis på att musiken till serien valdes av genier. Den är så klockren att det är ett under att den inte är specialskriven. Men det är nog det som är halva charmen, att det bara förekommer 'riktig' musik i Sopranos. Det känns mer som i den riktiga världen då, som om det faktiskt händer i New Jersey på andra sidan Atlanten, och inte i någon filmstudio. Filmfotografin är så mycket bättre än allt annat skräp som går på TV, när det är som bäst känns varje avsnitt som en film.
"Even their worst episodes were better than most TV ever aspires to." / Kevin Smith
onsdag, augusti 22, 2007
Livet är en bubbla och allting smular
Idag hade jag tänkte att uträtta storverk. Vi får se vad det blir för några.
torsdag, augusti 16, 2007
Left? Right.
Varken jag eller min pappa verkar kunna skilja på höger och vänster, det gör övningskörningen till lite av en utmaning.
tisdag, augusti 14, 2007
Hello, Mr Lincoln!
Sömnig, väldigt sömnig, och helt uttorkad efter alla saltade solrosfrön. Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas på att jag inte vaknar upp ansikte mot ansikte med en spindel. Tydligen är det högsäsong för de jävlarna nu. Det var bättre när man var sju år gammal och hade farmor som läste godnatt sagor och dammsög upp Långbens när de blev för många. Undra om långbens-spindlarna dör av kraften i dammsugandet eller om de bara kryper tillbaka ut igen. Hemska tanke.
Dagens roligaste var lätt Michael i skämtglasögonen som sprutade vatten. Dagens lågvattenmärke var tågpendlandet, 25minuters försening i morse och inställda tåg på hemvägen.
Svårt att inte tänka på hur pengar jag skulle kunna lägga vantarna på om jag hade sålt min lägenhet. Det första jag hade gjort är att skicka ett brev till CSN med hälsningen "YOU'LL NEVER CATCH ME JOOOOE!". Sen hade jag tagit all min kosing, hyrt ett litet hus på någon grekisk ö och ätit oliver tills jag kommit på en plan.
Nu ska jag utöva sporten Att Somna på Studs. Man vinner om man lyckas somna inom någon minut och inte knöla in sig i framtidsplaner och andra outtömliga tankebanor.
Dagens roligaste var lätt Michael i skämtglasögonen som sprutade vatten. Dagens lågvattenmärke var tågpendlandet, 25minuters försening i morse och inställda tåg på hemvägen.
Svårt att inte tänka på hur pengar jag skulle kunna lägga vantarna på om jag hade sålt min lägenhet. Det första jag hade gjort är att skicka ett brev till CSN med hälsningen "YOU'LL NEVER CATCH ME JOOOOE!". Sen hade jag tagit all min kosing, hyrt ett litet hus på någon grekisk ö och ätit oliver tills jag kommit på en plan.
Nu ska jag utöva sporten Att Somna på Studs. Man vinner om man lyckas somna inom någon minut och inte knöla in sig i framtidsplaner och andra outtömliga tankebanor.
torsdag, augusti 09, 2007
måndag, augusti 06, 2007
423,-
Igår hade jag en vansinnigt produktiv dag. Det har resulterat i att idag går allt på halvfart, inte för att jag använde upp all energi som fanns utan att jag blir matt av tanken på hur lite man får gjort när man jobbar heltid.
Igår morse vaknade jag hemma hos mamma, förstod först inte var jag var någonstans och varför. Sen kom jag ihåg att jag lovat att ta in tidningen , nu när mamma är ute på vift. Kom dit vid 19tiden i lördags kväll, var då snortrött efter en vecka av 5-6h sömn-nätter och tänkte att jag bara skulle vila lite på soffan. Zappa runt lite på tvn och så. Sen vet jag inte riktigt vad som hände, jag såg delar av Gifta på låtsas, den där med Andie MacDowell ( se, hon har tydligen gjort mer än L'oreal reklam) och Gerard Depardieu. Slötittade lite och låg och myste i min fina sjal, som är...lila eller mer rosalila, ceris kallar de det kanske? Fin är den i alla fall. I korta drag så vaknade jagvid 23tiden och struntade i att cykla hem.
Så, min effektiva söndag gick ut påatt göra allt. Inte för att överdriva men bara för att inte sitta och sura på jobbet måndagmorgon och tänka ' Fan, varför tvättade jag inte igår/ handlade mat/ gick till stranden ' etc.
Så igår läste jag Sydsvenskan på stranden och insåg att mina korsordsdagar är förbi. Efter 2,5 h var jag så nojjig att jag skulle bränna mig, som jag alltid gör. Gav upp i tid och lyckade att att ungå rosa axlar. Cyklade till Mobilia, köpte ett par svarta byxor och en klänning. Klänningar och svarta byxor ligger just nu på top5. Cyklade vidare till AllFrukt och blev idiotförklarad av tonårsbruden i kassan. Råkade glömma att jag hade kontanter på mig för att sen börja jiddra om kontankort, lång historia.
Cyklade hem, surade lite över att min garderob är skitstor men rymmer skitlite. Fick ett infall och cyklade till Ikea för att köpa stora vita plastlådor att ha lakan och andra tråkiga grejer i. Var ute på Ikea en halvtimme innan de stängde, hittade grejerna och provade att trycka ner de i de där Ikea-bärpåsarna. Det gick precis, insåg att jag behövde ljus och servetter och passade på att trycka ner det i lådorna. Joxxet är bara att balansera på cykel. Inte så lätt som jag trodde. Det tog ca 10 minuter att cykla ut till Ikea och ca 45 mintillbaka. Har idag vansinnesträningsvärk i arm/axel, men min garderob är lite luftigare.
Kom hem, kollade efter tvätttid, fullbokat, fastnade i källarförrådet och slängde skit och organiserade om. Målet är att få ner allt till tre flyttlådor... Vet inte om det är rimligt.
Blah. Det här skulle jag kunnat sammanfatta på fem meningar. Men nu är det ju ingen bok jag skriver eller hur?
Igår morse vaknade jag hemma hos mamma, förstod först inte var jag var någonstans och varför. Sen kom jag ihåg att jag lovat att ta in tidningen , nu när mamma är ute på vift. Kom dit vid 19tiden i lördags kväll, var då snortrött efter en vecka av 5-6h sömn-nätter och tänkte att jag bara skulle vila lite på soffan. Zappa runt lite på tvn och så. Sen vet jag inte riktigt vad som hände, jag såg delar av Gifta på låtsas, den där med Andie MacDowell ( se, hon har tydligen gjort mer än L'oreal reklam) och Gerard Depardieu. Slötittade lite och låg och myste i min fina sjal, som är...lila eller mer rosalila, ceris kallar de det kanske? Fin är den i alla fall. I korta drag så vaknade jagvid 23tiden och struntade i att cykla hem.
Så, min effektiva söndag gick ut påatt göra allt. Inte för att överdriva men bara för att inte sitta och sura på jobbet måndagmorgon och tänka ' Fan, varför tvättade jag inte igår/ handlade mat/ gick till stranden ' etc.
Så igår läste jag Sydsvenskan på stranden och insåg att mina korsordsdagar är förbi. Efter 2,5 h var jag så nojjig att jag skulle bränna mig, som jag alltid gör. Gav upp i tid och lyckade att att ungå rosa axlar. Cyklade till Mobilia, köpte ett par svarta byxor och en klänning. Klänningar och svarta byxor ligger just nu på top5. Cyklade vidare till AllFrukt och blev idiotförklarad av tonårsbruden i kassan. Råkade glömma att jag hade kontanter på mig för att sen börja jiddra om kontankort, lång historia.
Cyklade hem, surade lite över att min garderob är skitstor men rymmer skitlite. Fick ett infall och cyklade till Ikea för att köpa stora vita plastlådor att ha lakan och andra tråkiga grejer i. Var ute på Ikea en halvtimme innan de stängde, hittade grejerna och provade att trycka ner de i de där Ikea-bärpåsarna. Det gick precis, insåg att jag behövde ljus och servetter och passade på att trycka ner det i lådorna. Joxxet är bara att balansera på cykel. Inte så lätt som jag trodde. Det tog ca 10 minuter att cykla ut till Ikea och ca 45 mintillbaka. Har idag vansinnesträningsvärk i arm/axel, men min garderob är lite luftigare.
Kom hem, kollade efter tvätttid, fullbokat, fastnade i källarförrådet och slängde skit och organiserade om. Målet är att få ner allt till tre flyttlådor... Vet inte om det är rimligt.
Blah. Det här skulle jag kunnat sammanfatta på fem meningar. Men nu är det ju ingen bok jag skriver eller hur?
söndag, augusti 05, 2007
morgonpepp
Vet inte varför jag trodde att det skulle vara en bra idé att starta dagen med ett dödstest. Såg en liten bit av en Bergman-dokumentär igårkväll, allt snack om döden smittar av sig. Fast, Bergman eller inte, döden är överallt just nu.
Idag är det veckans lediga dag, solen lyser och jag ska ut och ta igen så många missade soltimmar som möjligt. Jag föreslog att vi skulle ha soltak i butiken, chefen tyckte det verkade omständigt. Jag tittade igenom mitt schema framöver, nästa gång jag har ledigt två dagar iföljd är 15 september. Vet inte om jag ska skratta, gråta eller bara säga upp mig.
off I go.
October 2064 at age 83
DEAD AT 83
heart attack
AVERAGE FEMALE LIFE SPAN: 77.1 years
As you can plainly see, you have more health and vitality than the average woman.
You have 20880.1 days left on this earth.
You've already lived 31% of your life.
torsdag, augusti 02, 2007
Ho, ho, ho...
Klockan är 21:38 och det är mörkt ute. Det har ju för fan inte varit sommar än. Och jo, jag vet, det brukar vara varmt långt in i september också. Men jaha. Stort jävla jaha.
Idag har jag packat in paket, det göra jag alldeles för sällan. Nästan bara på juldagen, sent på kvällen. En fördel med att jobba i butik är att få slå in saker. Vika in kanterna så att det blir sådär precist, jämt och fint. Fast når folk ber om det, så hatar jag det. Jag tror alltid att de ska titta på det nyinslagna paketet och påpeka att det måste göras om. Lönt att ha prestationsångest inför paketinslagning, fullkomligt urlöjligt.
Har en fin tapet här hemma som jag använder till att slå in paket in ibland. Hittade den när jag jobbade med Humle & Dumle. Att städa ur övergivna vindsförråd är förbannat deprimerande. Att rota runt i folks gamla gosedjur, skolböcker, studentmössor, fotografier och gamla brev. Att hitta 'soliga hälsningar från Mallorca -84' blandat med fuktskadade vinylskivor. När allt är daterat för över 10år sedan kan jag inte låta bli att undra om människan som äger vindsutrymmet bara ha gått upp i rök. Putsväck en dag, inte brytt sig att samla ihop grejer och minnen. Att inte tagit sig tid att slänga grejerna i vart fall, bara låta personliga hälsningar och brev ligga och bli gula och äckliga. Då är det lättare att dra slutsatsen att personen har dött. Knall fall, påkörd en dag, eller kanske knarkat ner sig och lever ett annat liv, eller ligger i koma på ett sjukhus någonstans. Någonstans måste ju den här personen vara, vars syster skrev brev om ' de två hundra kronorna som du är skyldig Erik'. Någonstans är han ju.
I ett av de där konstiga vindsförråden låg även en sådan där mjukdjursdräkt i vuxenstorlek, sådana de har som maskotar till amerikansk fotboll. En sådan som jag alltid velat ha, eller i alla fall ha provat att lufsa runt i. Har för mig att det var en hund, en stor brun med långa öron. Fast den låg där under all skit och var alldeles för äcklig att ens ta i. Bara en sådan sak. Vem har en stor maskot-hund-dräkt på vinden? Vem är alla dessa konstiga människor?
Den där tapeten är rätt styv i det så om man inte passar sig så knäcks pappret. Nu börjar den där rullen att ta slut, tråkigt. var ska jag nu hitta en ny? Jag lär knappast få tillfället att rota runt på halv övergivna vindsförråd igen, om jag inte bytar karriär och blir björnbuse.
Idag har jag packat in paket, det göra jag alldeles för sällan. Nästan bara på juldagen, sent på kvällen. En fördel med att jobba i butik är att få slå in saker. Vika in kanterna så att det blir sådär precist, jämt och fint. Fast når folk ber om det, så hatar jag det. Jag tror alltid att de ska titta på det nyinslagna paketet och påpeka att det måste göras om. Lönt att ha prestationsångest inför paketinslagning, fullkomligt urlöjligt.
Har en fin tapet här hemma som jag använder till att slå in paket in ibland. Hittade den när jag jobbade med Humle & Dumle. Att städa ur övergivna vindsförråd är förbannat deprimerande. Att rota runt i folks gamla gosedjur, skolböcker, studentmössor, fotografier och gamla brev. Att hitta 'soliga hälsningar från Mallorca -84' blandat med fuktskadade vinylskivor. När allt är daterat för över 10år sedan kan jag inte låta bli att undra om människan som äger vindsutrymmet bara ha gått upp i rök. Putsväck en dag, inte brytt sig att samla ihop grejer och minnen. Att inte tagit sig tid att slänga grejerna i vart fall, bara låta personliga hälsningar och brev ligga och bli gula och äckliga. Då är det lättare att dra slutsatsen att personen har dött. Knall fall, påkörd en dag, eller kanske knarkat ner sig och lever ett annat liv, eller ligger i koma på ett sjukhus någonstans. Någonstans måste ju den här personen vara, vars syster skrev brev om ' de två hundra kronorna som du är skyldig Erik'. Någonstans är han ju.
I ett av de där konstiga vindsförråden låg även en sådan där mjukdjursdräkt i vuxenstorlek, sådana de har som maskotar till amerikansk fotboll. En sådan som jag alltid velat ha, eller i alla fall ha provat att lufsa runt i. Har för mig att det var en hund, en stor brun med långa öron. Fast den låg där under all skit och var alldeles för äcklig att ens ta i. Bara en sådan sak. Vem har en stor maskot-hund-dräkt på vinden? Vem är alla dessa konstiga människor?
Den där tapeten är rätt styv i det så om man inte passar sig så knäcks pappret. Nu börjar den där rullen att ta slut, tråkigt. var ska jag nu hitta en ny? Jag lär knappast få tillfället att rota runt på halv övergivna vindsförråd igen, om jag inte bytar karriär och blir björnbuse.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
